Behärska dig!

Ikväll på kursen "Människan och naturen" ska vi ha workshop med Bob Hansson. Jag förstår inte riktigt kopplingen, men det ska nog kunna bli kul. Men jag ska erkänna en sak. Jag är lite rädd för Bob Hansson alltså. Det är lite mycket anus i solsken och porr på hotellrum för min smak. En gång när jag såg honom på krogen så pratade jag lite med honom. Han berättade att sånt skägg som han har kallas för fittskägg. Jag skrattade nervöst och gick därifrån.

Jag har nog aldrig riktigt förstått det där med poesi. Det har hänt att jag har hört någon sån där poet läsa upp sitt verk, och det är en himla massa krångliga omskrivningar av enkla saker, skrovliga "hej, jag vill våldta dig"-andningar och omotiverade konstpauser.

Jaagöööh seröööh en steeen *skrovelskrovel*
Jagöööh undrar vad den tänkööör *skrovelskrovel*
Så minns jag att den inte kan tänka, ochöööh går... *omotiverad konstpaus*
... hem *skrovlig utandning*

...typ... En rolig poet är Göran Greider. Och hans katter. Han har gjort en diktsamling som heter nått i stil med "Katten kommer in från mörkret" eller nått. Här är en dikt som Greider har skrivit om katter:

Sov, du lilla katt.
Du vet väl att
värmen från en katt
producerar flera watt.

..... jamensåatteh...

MEN, nu ska vi inte vara såna. När jag var yngre hyste jag ett enormt poesi-förakt. Jag tyckte att alla poeter var misslyckade musiker som fick skriva dikter på grund av att dom inte var musikaliska nog att göra låtar. Riktigt så illa tycker jag inte om poeter nu, jag kan till och med erkänna att det finns några bra. Till och med Bob Hansson har sina stunder. Jello Biafra är ganska klok, Kung Henry är nice och Maija "Awesome" Zetterlund (http://www.poeter.se/poetHome.php?writerId=22333 !!) är super. Så, omvänd mig igen, ge mig tips så att jag kommer över min poet-fobi! Och håll tummarna för att jag ska slippa springa med ett nervöst skratt i halsen och ångest i hjärtat från Bob Hansson-workshopen ikväll.

Puss!