Kändisbloggar litegrann
Den här månaden har dom en artikelserie som att bli vuxen i Uppsala Tidning, och vem representerar vuxenhet bättre än Tove "Ica-kortet" Hjelm? Just det. Ingen. Så på något slags sätt fick jag vara med och ha ett samtal om vad det innebär att bli vuxen, som sen hamnade i tidningen.
Det är underligt hur tankar och känslor kan vara så svåra att uttrycka. Och hur uppfattningen av det man säger och inte säger kan vara så annorlunda jämfört med med vad som verkligen kommer ut. Jag vet att jag tänkte och kände mer än vad som är med i tidningen. Självklart, vi pratade i säkert en och en halv timme. Men vad avskalat det blir. Det får mig och undra vem som egentligen får ut något av det som står i tidningen. För vems skulle skrivs artiklarna? Är det i själva verket för journalistens skull, inte läsarens? Som någon slags terapi? Det behöver inte vara något dåligt. Nej, tvärtom. Det måste vara bra. Det som görs av kärlek och ett ärligt intresse. Tänk om alla bara fick älska lite mer. Vad är det för självförakt och dumhet som leder människor till att dedikera sitt liv åt något som de inte känner en gnutta kärlek till?
Säger hon som jobbar på DHL.
Fast jag känner lite kärlek till DHL på något sätt. Jag tycker om den testosteronstinna atmosfären bland knegarpojkarna, som är ack så snälla och inte alls lika macho som dom tror. Och jag gillar att någon har kluddat på "Rökning Förbjudet"-skylten på toaletten så att det står "Bögning bjuden" istället. Och dunk på axeln. Det har sin charm. Men inte kan jag säga att jag på något sätt känner mig passionerad inför jobbet. Det handlar om pengar.
Och kanske är det det som vuxenhet handlar om? En stadig ekonomi och ett anpassande efter normer. Lär dig urskilja vilka normer som är viktiga och inte och följ dem som somliga följer Bibeln. Och ja, så passande, BEHÄRSKA DIG! Då har du kommit långt på din väg att åtminstone uppfattas som vuxen. Då spelar det ingen roll om du känner dig som Lotta på Bråkmakargatan inuti.
Men ja, jag känner ju att mitt liv kommer förändras ganska mycket nu efter att jag har varit med i tidningen. Folk skickar blommor och underkläder på posten hela tiden. Så om jag inte svarar när ni ringer framöver så kan det vara för att jag är upptagen med följande:
Eller:
Vi ses!
Det är underligt hur tankar och känslor kan vara så svåra att uttrycka. Och hur uppfattningen av det man säger och inte säger kan vara så annorlunda jämfört med med vad som verkligen kommer ut. Jag vet att jag tänkte och kände mer än vad som är med i tidningen. Självklart, vi pratade i säkert en och en halv timme. Men vad avskalat det blir. Det får mig och undra vem som egentligen får ut något av det som står i tidningen. För vems skulle skrivs artiklarna? Är det i själva verket för journalistens skull, inte läsarens? Som någon slags terapi? Det behöver inte vara något dåligt. Nej, tvärtom. Det måste vara bra. Det som görs av kärlek och ett ärligt intresse. Tänk om alla bara fick älska lite mer. Vad är det för självförakt och dumhet som leder människor till att dedikera sitt liv åt något som de inte känner en gnutta kärlek till?
Säger hon som jobbar på DHL.
Fast jag känner lite kärlek till DHL på något sätt. Jag tycker om den testosteronstinna atmosfären bland knegarpojkarna, som är ack så snälla och inte alls lika macho som dom tror. Och jag gillar att någon har kluddat på "Rökning Förbjudet"-skylten på toaletten så att det står "Bögning bjuden" istället. Och dunk på axeln. Det har sin charm. Men inte kan jag säga att jag på något sätt känner mig passionerad inför jobbet. Det handlar om pengar.
Och kanske är det det som vuxenhet handlar om? En stadig ekonomi och ett anpassande efter normer. Lär dig urskilja vilka normer som är viktiga och inte och följ dem som somliga följer Bibeln. Och ja, så passande, BEHÄRSKA DIG! Då har du kommit långt på din väg att åtminstone uppfattas som vuxen. Då spelar det ingen roll om du känner dig som Lotta på Bråkmakargatan inuti.
Men ja, jag känner ju att mitt liv kommer förändras ganska mycket nu efter att jag har varit med i tidningen. Folk skickar blommor och underkläder på posten hela tiden. Så om jag inte svarar när ni ringer framöver så kan det vara för att jag är upptagen med följande:
Eller:
Vi ses!
Kommentarer
Trackback
